Brf Tre Högar

Byggnadskonstruktion
Bostadshusen på Tre Högar är byggda enligt konstruktionsprinciper, som vunnits på bekostnad av en rad felkonstruktioner som gjordes under 60- och 70-talet.

De byggmaterial som använts till våra hus är dessutom väl beprövade och vi har därför inte haft några problem med byggfukt eller så kallade "sjuka hus"-syndrom. Byggfukt och därav följande problem med mögel och dålig luft var en följd av att många hus uppfördes på så kallad betongplatta på mark och där värmeisoleringen placerats ovanpå plattan. Detta medförde att betongplattan samlade fukt, som sedan kunde vandra vidare upp i husets trästomme och bland annat orsaka mögelbildning. Fuktskadorna försvårades genom att ventilationen vid den tiden endast skedde med självdrag, vilket medförde att fukten inte ventilerades bort, framför allt i trånga utrymmen.

Tre Högars byggnadskonstruktioner
Samtliga hus utom nummer 10, som har källare med skyddsrum, är uppförda på betongplattor på marken. Till skillnad från de tidigare "fuktbefrämjande" konstruktionerna, är värmeisoleringen placerad under betongplattan till våra hus. Därmed hålls plattan varm och vi riskerar inte några fuktproblem genom att värmeisoleringen, som består av skivor av cellplast, samtidigt hindrar fuktvandring underifrån. Väggarna innehåller dessutom inte, med ett litet undantag som nämns senare, något trävirke i kontakt med bottenplattan. Därtill har vi en fläktstyrd ventilation som effektivt ventilerar bort eventuell fukt.

Grundkonstruktion och ytterväggar
Hur grundläggningen ser ut framgår av en konstruktionsritning i Dokument 5.10 i Lägenhetspärmen. Av bilden framgår att tyngden av husens ytterväggar bärs upp av en grundmur av LECA-block som står på en särskild grundplatta. Golvet i lägenheterna på bottenplanet utgörs sedan av en betongplatta, som är 8 cm tjock och vilar dels på stödmuren och dels på värmeisolerande cellplastskivor.

Under cellplastskivorna och grundplattan som bär upp ytterväggarna finns ett lager av så kallat kapillärbrytande material (= grovt tvättat stenmaterial), som hindrar fukt från grundvattnet att vandra upp från underliggande mark. För att hålla vatten borta från husgrunder och bottenplattor finns dessutom dränerings-rör nerlagda i marken utmed grundmurarna. Därigenom avleds regnvatten till avloppssystemet i stället för att samlas i marken runt husgrunderna.

Av ritningen framgår också, att ytterväggarna - inifrån och ut - består av 100 mm lättbetong, 100 mm mineralull, 53 mm luftspalt och ytterst en 87 mm tjock fasadtegelmur. Lättbetongväggen utgör både den bärande stommen och en del av värmeisoleringen. Resten av värmeisoleringen står mineralullen för, även om luftspalten bakom tegelmuren och teglet i sig ger en viss värmeisolering.

Det ska särskilt framhållas, att den lättbetong som använts för bostadshusen på Tre Högar kommer från Yxhults lättbetongfabrik i Dalby och är tillverkad av sandsten. Denna lättbetong ska inte förväxlas med blå lättbetong, som tillverkades före 1975 och som avgav radongas på grund av att den innehöll alunskiffer.

Det nämnda undantaget från ytterväggar av stenmaterial gäller de utbyggda entréerna till övervåningarna. Väggkonstruktionen till entréerna består av regelväggar, som innebär att den bärande stommen utgörs av träreglar, som har dimensionen 45 mm x 145 mm. Från insidan och ut består väggen av 13 mm gipsplatta, diffusionsspärr, regelstomme med 145 mm mineralull, utegipsplatta (fukttålig), luftspalt 12 mm samt träpanel 22 mm.

Eftersom fasaderna ovanför entréerna har ytterpanel av trä, ser det ut som om även de skulle vara av samma typ som väggarna till entréerna. Träpanelen på denna del av fasaden har emellertid valts, för att tegel skulle ha blivit för tungt och krävt en särskild bärande konstruktion. Innanför träpanelen består väggen av en speciell typ av lättbetongelement av så kallad sandwichkonstruktion med cellplastisolering emellan.

Utförandet har således valts för att inte komplicera byggnaderna med särskilda bärande konstruktioner för att kunna bära upp en tung tegelmur ovanför entréerna. Den här typen av lättbetongelement har fördelen att vara både lätta och värmeisolerande och den låga vikten medför i det här fallet, att väggen kan bäras upp enbart av en lättbetongbalk.

Innerväggar och lägenhetsskiljande väggar
Alla innerväggar mellan rummen i lägenheterna består av lättbetongelement. De bärande väggarna, som utgörs av de tvärgående väggarna, är 100 mm tjocka. Övriga icke bärande väggar är 70 mm tjocka.

Väggarna mellan lägenheterna har en speciell konstruktion för att vara ljudisolerande. Man kan säga att lägenheterna på bottenvåningen och övervåningen tillsammans bildar ett eget hus, som bara har yttertaket gemensamt med motsvarande hus intill och deras lägenheter. Inte ens golv och tak har någon kontakt.

Det lägenhetsskiljande bjälklaget mellan över- och undervåning hänger således inte ihop med motsvarande bjälklag mellan intilliggande lägenheter.

Golv och tak
Som framgått av beskrivningen består golvet i undervåningen av den betongplatta, som vilar på värmeisolerande cellplastskivor ovanpå det kapillärbrytande skiktet.

Bjälklaget mellan över- och undervåning består av 185 mm tjocka betongelement, som vilar dels på de bärande lättbetongelementen i ytterväggarna, dels på de tvärgående bärande mellanväggarna i lägenheterna. Bjälklaget mellan övervåningen och vinden ovanför är inte bärande och utgörs därför av 150 mm lättbetongelement, som vilar på de bärande väggarna på samma sätt som betongelementen mellan våningarna. Taken är extra värmeisolerade och därför ligger det 170 mm mineralull ovanpå takelementen.

Avslutande tips om väggar och tak
Som regel behövs det hål i väggar och tak för att hänga upp belysningar, tavlor och hyllor. För att fästa krokar i betongtaket i bottenvåningarna måste slagborrmaskin användas och i hålet placeras en passande fästplugg i förhållande till krokens dimension.

För lättbetongen i övervåningarnas tak samt i väggar behövs inte slagborrmaskin, eftersom lättbetong inte är så hårt. Det finns särskilda fästpluggar för lättbetong (Fischerplugg), men används samma typ av fästplugg som till betong ska man använda ett något mindre borr. Annars fäster inte pluggen ordentligt.

Till gipsplattorna i entrén behövs särskilda fästelement (Mollyplugg) för att hänga upp tunga föremål. Tång för montering av sådana pluggar kan lånas av fastighetsskötarna.